Abortvirus/EHV-1 är ett herpesvirus som drabbar hästar. Det finns flera olika former, en som leder till feber och förkylning och som kan göra att ston kastar sina föl. Det finns även en neurologisk form som ger förlamningar.
Både EHV-1 och EHV-4 är mycket vanliga och skulle man ta blodprov på alla vuxna hästar i Sverige och leta efter antikroppar skulle man se att de flesta har haft denna infektion under sitt liv.

Smittvägar

EHV-1 smittar både direkt och indirekt. Den smittar via noskontakt men även luftburet och i kontakt med föremål, kläder eller personer. Hästar med infektion i de övre luftvägarna sprider miljoner viruspartiklar när de hostar. Dessa viruspartiklar fångas sedan upp i näsborrarna på de hästar som är mottagliga för smitta. För luftburen smitta kan man tänka att ett säkerhetsavstånd på ca 50 m är tillräckligt.
Även hästar som drabbats av den neurologiska formen av viruset utsöndrar viruspartiklar och kan smitta vidare.

Symptom

De första symptomen när hästen drabbas av EHV-1 är förkylningssymtom såsom feber, nedsatt aptit och trötthet. Det allra vanligaste är en övergående förkylning med eller utan feber. Hästen kan ibland även utveckla neurologiska symtom.
Dräktiga ston som får viruset visar små eller inga symtom alls. Det är oftast i den senare delen av dräktigheten som de förlorar sina föl.

Den fruktade neurologiska formen

Om hästen utvecklar neurologiska symtom på hjärnan och ryggmärgen kommer de oftast 4-8 dagar efter en febertopp. Med neurologiska symtom menar man bl.a. vinglig gång och dålig koordination, framförallt problem med bakbenen. Hästen blir ofta slapp kring svansen och kan även luta sig mot väggar osv för att undvika att falla. Ibland kan även hästen bli förlamad. En del hästar som drabbas av den neurologiska varianten blir så dåliga att de måste avlivas.

Provtagning

Har man ett sto som har kastat får man säkrast en diagnos genom att obducera fostret eller genom att ta ett prov på inre organ. Ett blodprov kan visa ifall stoet har antikroppar mot EHV-1 men det räcker inte för att konstatera om det är orsaken att hon kastat eller ej.

Om hästen har luftvägsinfektion kan man se det i en så kallad PCR analys av ett luftvägsprov. Detta bör tas i ett så tidigt skede som möjligt, helst inom 24-72 timmar efter första symtom. Även vid infektion med neurologiska symtom kan viruset upptäckas via PCR analys.

Om ett sto kastat sitt föl

När ett dräktigt sto blir smittat sätter sig infektionen på livmodern vilket gör att fostret dör och stöts ut. Varje år sker det några sådana fall i Sverige.
Om man har ett dräktigt sto som kastat sitt föl bör man omedelbart ta prover för att konstatera om det är EHV-1 virus eller om det finns en annan orsak till att stoet kastat. Det finns EHV-1 virus i efterbörden hos ett sto som kastat samt stoets urin innehåller med största sannolikhet virus. Även stoets första brunst kan vara smittförande. Därför är det otroligt viktigt att isolera ett sto som kastat sitt föl, speciellt viktigt om man har sitt sto tillsammans med andra dräktiga ston. För att veta om det handlar om virusabort bör man skicka in prover från det kastade fölet eller fosterhinnor.

Undvika abortvirus hos dräktiga ston
– Vaccination ger 60-75 % skydd mot kastning.
– Undvika att sätta stoet i stressiga situationer då stress kan utlösa en herpesinfektion.
– Man bör ej flytta ett dräktigt sto under den senare delen av dräktigheten.
– Om det kommer nya hästar till stallet bör de sättas i karantän.
– Undvika att transportera stoet tillsammans med hästar från andra anläggningar.
– Håll dräktiga ston separerade från unghästar och tävlingshästar.
– Hantera gärna de dräktiga stona före övriga hästar då smitta sprids via utrustning/kläder osv.

Behandling

Vilken behandling hästen behöver beror lite på vilka symtom de uppvisar. Har de drabbats av förkylningssymptom är det framförallt vila men om de drabbas av den neurologiska formen bör hästen behandlas med dropp och antiinflammatoriska läkemedel . Har hästen neurologiska symtom behöver den även hjälp med att tömma urinblåsan.

När smittan lagt sig

Efter att hästen återhämtat sig från viruset ligger det kvar latent i kroppen. Hästen utvecklar ingen immunitet mot viruset. När viruset är latent smittar det inte men det kan reaktiveras. Ett virus kan reaktiveras om hästen utsätts för stress som transport, avvänjning, miljöombyte, kastration osv.
När det gäller den neurologiska formen tillfrisknar de hästar som inte blivit så illa däran inom allt från några dagar till några månader. Hästar som drabbas av den neurologiska formen och blir liggande har mycket dålig prognos och återhämtar sig sällan helt och måste av djurskyddsskäl avlivas.

Vaccination

Det finns olika vaccin mot virusabort. Ett för luftvägs- och ett för kastningsformen. Dock finns inget vaccin som skyddar mot den neurologiska formen. Vaccinet ger inte 100 % skydd, en fullständig vaccination ger 60-75% skydd mot kastning. Vilka intervall stoet ska vaccineras under dräktigheten kan variera beroende på vilket preparat man använder så det kan vara en god ide att planera in vaccinationer så fort man har en konstaterad dräktighet. Stress kan utlösa en herpes infektion så man bör oavsett om man vaccinerat eller ej undvika att sätta det dräktiga stoet i stressiga situationer.
Man kan även vaccinera tävlingshästar för att skydda mot luftvägsinfektion.

.