Fång är en allvarlig sjukdom och kräver stort engagemang och tålamod från hästägaren. När hästen får fång så separerar lamellagret från kötthoven vilket kan ge upphov till hovbensrotation eller hovbenssänkning. Det är som att hovbenet blir löst inuti hovkapseln och kan flytta på sig.  

Det är i huvudsak tre olika situationer då hästen riskerar att få fång, felaktig utfodring, hård belastning eller s.k. förlossningsfång. Den mest välkända och vanligaste orsaken till fång är när hästen får i sig stora mängder foder eller släpps på ett kraftigt grönbete. Man bör alltid göra förändringar i hästens foderstat successivt och under lugnare perioder bör man dra ner på kraftfodret.

Om hästen får fång på grund av överbelastning beror det på att om hästen har ont i ett ben och undviker att belasta det så påverkar det cirkulationen i hoven. När hovens cirkulation påverkas kan fång uppstå.

Förlossningsfång kan ett sto få om hon inte släpper efterbörden inom några timmar efter förlossningen. Det bildas då toxiner i efterbörden som påverkar hovarnas cirkulation. Det är mycket viktigt vid fölning att man kontrollerar så att hela efterbörden kommit ut. Vid minsta misstanke att så inte är fallet bör veterinär kontaktas omgående.

Mer ovanligt men ändå kända orsaker till fång är bl.a. metabolisk stress (vid exempelvis överhettning), förgiftning, läkemedelsbetingad fång utlöst av exempelvis kortison, underliggande sjukdomar som EMS eller PPID (Cushings) eller andra allvarliga sjukdomstillstånd.

Rätt behandlat är det en god prognos på fång, många hästar blir helt återställda. Om man däremot går för fort fram och belastar hästen för tidigt finns det en stor risk att man får börja om med behandlingen.

Hästar som haft fång tidigare har en stor risk för återfall. Så har hästen haft fång tidigare ska man vara mycket försiktig som hästägare.


Symptom

Symptomen visar sig framförallt i hovarna på grund av att det blir en inflammation i hovens lamellager.

Ett av de tydligaste symptomen då hästen drabbats av fång är den typiska fång positionen då hästen försöker avlasta sina hovar genom att förskjuta kroppsvikten bakåt. Hovarna har kraftigt ökad värme och man kan känna en tydlig puls. Även feber är ett tydligt symptom på fång.

När hästen drabbas av klassisk fång är alltid alla fyra fötter drabbade även om symptomen oftast är betydligt tydligare fram. Belastningsfång däremot drabbar oftast enbart en hov, belastningsfång är vanligare bak än fram.


Behandling

Om du misstänker att din häst fått fång bör du genast kontakta veterinär. Hästen bör ställas på box med en tjock, mjuk bädd. Allra bäst/mjukast blir det med en tjock spånbädd eller spånblandning. Detta är viktigt för att hästen ska kunna avlasta sina hovar, kunna vinkla tån och få belastningen längre bak. Ju snabbare hästen undersöks och kommer underbehandling desto bättre prognos. Det är viktigt att man inte själv rycker av hästen skorna eller verkar hästen i det akuta läget utan att rådgöra med veterinär. Man bör inte heller transportera hästen eller lyfta fötterna om det inte är absolut nödvändigt.

Traditionellt så fokuserar man först och främst på att stoppa inflammationen, se till att ge hästen smärtlindring samt hovvård för att anpassa hästens hovar efter det nya läget på hovbenet. Man måste även se över helhetsbilden hos hästen och behandla eventuella underliggande sjukdomar som kan ha bidragit till att hästen fått fång. Det kan till exempel vara EMS (Equine Metabolic Syndrome) eller PPID Pituitary Pars Intermedia Dysfunction).

I det akuta skedet kan man med fördel kyla hästens ben och hovar. För bäst effekt bör man kyla från knäet och neråt. Detta hjälper för att få den inflammatoriska processen att avstanna.

Medicinskt behandlar man främst fång med antiinflammatorisk medicin.

En mycket viktig del av behandlingen vid fång är verkning. Veterinären bör tillsammans med hovslagaren besluta om verkningsåtgärder som är anpassade efter hovbenets nya läge om det har förändrats. Det är vanligt att man tar av skorna under sjukdomsperioden alternativt så skor man med specialskor för att hästen ska kunna avlasta de mest smärtsamma områdena.

Man bör under sjukdomsperioden ta bort allt kraftfoder och gräs. Man bör göra en foderstat baserad på grovfoder och mineraler tillsammans med sin veterinär. Har man en häst som är överviktig måste man göra en foderstat för att hästen ska gå ner i vikt.


Eftervård

Mest grundläggande för att få sin häst frisk efter att den haft fång är att man följer veterinärens instruktioner avseende foder, uppstallning, hagvistelse etc. Man bör också vara mycket noga med att hästen skos och verkas av en skicklig hovslagare.

En del hästar som haft fång kan efter en mycket försiktig invänjning gå på bete igen, medans andra inte alls klarar det. Det skiljer sig mycket från individ till individ.

Har hästen haft fång är det också viktigt att motionera den så att den inte blir överviktig samt håller igång en god cirkulation.

Hur kan man undvika fång?

  • Vänj in hästen på gräs i god tid innan sommarbetet.
  • Var försiktig vid foderbyten, byt successivt.
  • Verka hästen regelbundet.
  • Se till att hästen inte blir överviktig (om överviktig kan man använda exempelvis betesreducerare för att minska intaget)
  • Regelbunden motion.


Fång symtom

Socker och kraftfoder

Innehållet av socker och stärkelse i våra hästars kraftfoder är ett högaktuellt ämne. Alla hästar bör hållas i lagom hull och inte lägga på sig extrakilon. Dock är det mycket vanligt idag och fetma hos hästar innebär stora hälsorisker.

Extra viktigt är det att hålla nere socker och stärkelse till de hästar som har någon typ av överkänslighet. Exempelvis om man har en häst som :

  • är insulin resistent
  • har EMS (Equine Metabolic Syndrome) som innebär att hästen har fettdepåer är insulinresistenta och är i risk för att få fång eller har fång
  • har cushing/PPID
  • har PSSM vilket innebär att de har ett genetiskt fel i energiinlagringen i musklerna vilket leder till korsförlamning 

Det man ska börja med är att undvika stärkelserika kraftfoder, det är kraftfoder som innehåller exempelvis mycket spannmål. Det är oftast det enklaste om man vill undvika stärkelse och socker. Det är svårare att anpassa grovfodret då alla vallfoder innehåller mer eller mindre av olika sockertarter. Har man en häst som är extra känslig så bör man kontakta en bonde som är specialiserad på grovfoder till häst som kan leverera foder som har de värden som är lämpliga för en extra känslig häst. Man bör aldrig utesluta grovfoder ur hästens foderstat då det kan ge allvarliga följdproblem exempelvis magsår, kolik eller olika beteendeproblem. Har man en insulinresistent häst bör man aldrig ha en sockerhalt (WSC) som är högre än 10% av fodrets TS.