Utbrott av kvarka sker varje år, både här i Sverige och i övriga världen. Ofta får hästarna en allvarlig luftvägssjukdom med variga bölder i lymfknutorna på hästens huvud. Ibland kan även symptomen vara mindre allvarliga och likna en vanlig förkylning.

.

Symptom

Feber, mycket hög feber över 39 grader. Mellan 24-48 timmar innan näsflöde.
Näsflöde, ofta gul/grön varigt men kan vara genomskinligt och tunt först, vilket gör att det lätt kan förväxlas med en vanlig förkylning.
Svullna lymfknutor, svullnar upp kring huvud/hals. Kan bildas bölder i bl.a. ganasch regionen som kan spricka upp.
Svårt att svälja/andningssvårigheter, förträngningar i övre luftvägarna som kan göra att hästen får svårt att svälja men även ge missljud vid andning.

.

Kvarka smittar vid kontakt - Foto: Equistella AB

Hur smittar kvarka

Kvarka är en bakteriell smitta som smittar mycket effektivt. Själva kvarkabakterien heter Streptococcus equi (s.equi). Kvarkabakterien finns i nässekret, svalg och bölder hos de hästar som är smittade. Vanliga smittvägar är exempelvis gemensamma vattenkar i hagen, via gemensam utrustning, boxinredning eller via människors otvättade händer och kläder. Kvarka sprids alltså endast genom kontaktsmitta, inte via luften. Bakterien börjar utsöndras ur hästens nos 24-48 timmar efter första febertoppen. Hästen utsöndrar bakterien 2-3 veckor efter det att det slutat ha tydliga symptom, i vissa fall ännu längre.
När hästen är smittad är inkubationstiden 3-14 dagar.
Det stora problemet med att stoppa kvarka är de så kallade tysta smittbärarna. Det är hästar som bär på bakterien och utsöndrar den under lång tid utan att uppvisa några symptom. Man vet idag inte varför vissa hästar blir bärare utan symptom. Dessa är svåra att upptäcka och gör smittspridningen svår att stoppa. Proverna är kostsamma och det är en kostnad som hästägaren får stå för och det är sällan man kan motivera att ta dessa prover på en till synes frisk häst. Ett sätt att testa om en anläggning är helt fri från kvarka är att ta prover på ett flertal hästar i samma prov (ca 10) och kommer proverna tillbaka negativa vet man att stallet är fritt från kvarka eller om något prov visar positivt vet man i vilket hästgruppering man bör gå vidare med fler prover.

.

Provtagning

Man kan ställa diagnos baserat på kliniska symptom samt om man påträffar bakterien. Man är skyldig via anmälningsplikten att anmäla redan vid klinisk misstanke om kvarka.
När man misstänker kvarka så rekommenderar man att göra en kvarka PCR kombinerat med en vanlig bakterieodling då man får ett snabbare provsvar antingen samma dag vid direkt PCR, annars om provet inte är insänt med Eswab eller sköljprov odlar man provet första dagen och sedan tar men provet till PCR andra dagen. För största säkerhet på provsvaret bör man göra nässvabb prov med E-swab samt sköljprov. Traditionell provtagning med provtagningspinne för bakterieodling ger alltför ofta falska negativa resultat och rekommenderas inte.
I vissa fall visar hästen kliniska symptom samt sprider smittan till andra hästar på ett sätt så man kan misstänka kvarka oavsett om provet är negativt. Detta kan bero på att kvarka bakterien kan vara svår att isolera. Man bör i dessa fall isolera hästen/hästarna och hantera det som kvarka oavsett provresultatet då kvarka ändå inte kan uteslutas.

.

Behandling

Bakterier är känsliga mot penicillin, men i det första skedet kan det vara så att det inte alltid fungerar då bakterierna är inkapslade i böldernas var. Ofta låter man kvarka läka ut utan antibiotika/penicillin behandling. Om bölderna inte öppnas och töms av sig själva får man göra detta via veterinära ingrepp.

.

Följdsjukdomar

Det är olika typer av följdsjukdomar som hästen kan drabbas av vid kvarka. Hästen kan drabbas av lunginflammation eller lungsäcksinflammation. Bölderna som bildas kan spridas i kroppen, det kallas kastad kvarka. Bölderna kan uppkomma i hästens lungor, tarmar, lever, hjärna, mjälte m.m. Hästen kan även få musklelinflammationer eller blodkärlisnflammation.

.

Isolering

För att undvika att få in kvarka till sitt stall/anläggning bör man alltid ställa nya hästar i karantän. Men får man ändå in kvarka i stallet är det viktigt att isolera de sjuka individerna så snabbt som möjligt. Detta gör man för att se till att så få hästar som möjligt smittas av bakterien.
Efter ett avslutat kvarkautbrott ska stallet vara isolerat i minst 20 dagar, SVA rekommenderar fyra till sex veckors isolering. Inga nya hästar får gå i kvarkasmittade hagar.

.

Sanering

Olika material är olika svåra att sanera. Det är dock mycket viktigt att sanera ordentligt efter ett kvarkautbrott för att minimera risken för nya utbrott på anläggningen.
Stallet bör rengöras mekaniskt med t.ex högtryckstvätt eller ångtvätt. Man bör tvätta med desinfektionsmedel eller tvätta i minst 60 grader för att få bort bakterier. I hörn och skarvar bör man vara extra noggrann. Använder man desinfektionsmedel bör man vara noggrann med att följa rekommendationer från tillverkaren. Tvätta uppifrån och ner.
Man bör ta ut allt strö och gödsel och gräva ner i gödselstacken eller bränna upp.
All utrustning som finns i stallet måste rengöras och desinficeras. Textilier som grimmor, täcken, schabrak m.m. som kan tvättas i tvättmaskin bör tvättas i 60 grader. Tvättar man i 40 grader överlever en del av bakterierna. Man bör tvätta borstar osv i desinficeringsmedel (typ virkon eller liknande) eller i tillräckligt hög värme (minst 60 grader) för att få bort alla bakterier. All lös utrustning eller material som kan ha kommit i kontakt med smittade hästar måste rengöras! Det är ett omfattande arbete men man tjänar mycket på att göra det ordentligt. Gör man det inte noggrant första gången finns det en stor risk att man får nya utbrott och måste göra om hela proceduren igen.
Rasthagar där smittade hästar har gått bör man inte använda på minst 30 dagar. Man behöver oftast inte rengöra hagar osv. Man har gjort försök med trästolpar i en hage, alla var fria från bakterier inom 10 dagar, de flesta tidigare. Man gjorde liknande tester på vattenhinkar och den sista hinken var smittfri först efter 108 dagar! Så det är viktigt att sanera även vattenhinkar och kärl i hagarna där smittade hästar vistats.